Bitter/förvirrande/snurrigt.

Det värsta jag vet är människor som försöker hitta mening med livet. Det finns ingen. Vi går igenom en hel rad av olika händelser, det mesta skit, i livet. Sen dör vi. Ingen kommer minnas oss, om du inte av någon händelse råkar göra något verkligt avgörande för denna planet förstås.
Men mest av allt hatar jag religion. Religionen är det fulaste jag vet. Skapar enbart krig och orättvisor. Självklart är det kul för de människor som inte vill se verkligheten, som lägger sitt öde i Guds händer, då behöver man ju aldrig ta ansvar för någonting. Om inte Gud säger så det då såklart.

Det finns ingen mening med någonting. Bara skit som dröser över oss livet ut och lämnar oss till en mängd val som bara gör det svårare att leva. Den enda lösningen jag kan komma på till det här är, sömn och/eller ha kul (=fuck everything attitude o ba go crazy all the time).
Den här attityden har inte gjort så särskilt mycket för mig, mer än att folk tycker jag är sjuk i huvudet. Vilket får dem som kritiserar den här teorin att framstå som idioter. Och jag kan förstå, varför folk vill ha någonting att tro på, så som religion. Det blir lätt för mycket att handskas med, inklusive mig själv, när man väl kommer till insikt om "meningen med livet, som inte finns". Jag menar, när man verkligen, verkligen förstår. Hur vi än gör är vi inte annat än jävligt ensamma och kommer alltid att vara, hur många människor du än omger dig med.

Och ibland önskar jag att jag också vore så pantad att jag inte förstod någonting av det här, eller vore tillräckligt smart för att inte tänka på det. Då hade kanske också jag varit lycklig.

Jag kvävs. Den här staden trycker bara ner mig djupare och djupare.
Det finns ingenting här som får mig att le längre.
Jag vill till kusten,
där klipporna värms upp i solen och båtmasterna viner i vinden.
Återvändandet fick mig att förstå,
det går inte längre.

Jag vet att du finns där någonstans i mörkret, någonstans nära, men hur mycket jag än försöker greppa dig är du inte där.



Åh. Vad jag saknar min bästa vän.

Du är det värsta som hänt mig. Jag önskar du försvann.