Jag ville vara nära. Lukta på din hals och känna dina armar runt min midja.
Jag ville knulla hela natten och jag ville vara din. Bara en liten stund.

Du ringer och vill inte ha mer av mig. Det är över nu.
Vi hade aldrig någonting förutom nätterna tillsammans. Ändå gör det ont i mig.
Jag gillade aldrig dig. Jag ville bara vara nära.
Ändå är det som om någonting kollapsar i mig.

Ensamheten är så påträngande nu igen.
Du var bara en distraktion, en bekräftelse.
Varför är det då som att jag förlorat något inom mig?

Fastän du inte var någonting för mig, och jag ingenting för dig,
är där alltid någonting som vill mer.
Även ifall du aldrig skulle bli den personen.

Jag vill inte vara här.
Vill fly till alkoholen och drogerna.
Jag vill droga och glömma allting som har med mig själv att göra.
Vill dricka, hela tiden.
Och jag är så förbannat sorglig. Går inte att komma undan.
Går aldrig att komma undan.