söndag 2 september 2012

Tomheten som snurrar under de upptagna varven. Det här är allt, det finns ingenting mer. Och tomheten som kommer efter. Den grundlösa bottnen av tomhet som formas av ingenting. Det ända som finns är ljudet av mina egna hjärtslag. Slagen som envist bankar efter mera. "Det här är allt, tänker jag. Du får nöja dig." Foga dig efter samhällets regler och krav, bli som alla andra. I en parad av sinneslösa själar ska vi vandra tillsammans.