Sorgligaste låten jag vet på repeat inatt. Uppe hela nätter i rad och önskar att jag hade någon att sova med bara för inatt, men är förbaskat lika ensam som vanligt. Fantiserar om att hugga av mig benen för slippa smärtan efter för många timmars springande på IKEA. Längtar efter dimma så tjock att man försvinner inför sina egna ögon. Det vore så lätt att tappa bort sig själv och aldrig mer komma tillbaka till sinnesnormaliteten, för lätt.


Upptryckt mot en vägg och sliskiga kyssar som vägrar hämta andrum. Tom blick utöver axeln och önskar att jag faktiskt kände någonting. Tänker på vad jag jag ska äta till middag och kanske frukost dagen efter, allt annat än den mörke mannen jag vet vill innanför de sönderslitna jeansshortsen. Allt annat än nuet.